Siirry sisältöön
Pedagogiikka
Kan inlärningsanalytik påverka motivationen vid webbstudier

Det är viktigt att vi lärare förstår vad som motiverar och upprätthåller de studerandes motivation. Vi valde att undersöka studerandes erfarenheter av webbstudier från detta motivationsperspektiv.

Kirjoittajat:

Päivi Aarreniemi-Jokipelto

yliopettaja
Haaga-Helia ammattikorkeakoulu

Julkaistu : 10.05.2021

Väldigt ofta kritiseras webbstudier för att andelen studerande som hoppar av studierna är mycket större än i närundervisning. Detta är aktuellt, då studierna i snabb takt har övergått till nätet.

Mot denna bakgrund är det viktigt att vi lärare förstår vad som motiverar och upprätthåller de studerandes motivation. Vi valde att undersöka studerandes erfarenheter av webbstudier från detta motivationsperspektiv.

Många faktorer motiverar till webbstudier och kan stödas med inlärningsanalytik

Våra resultat visar att flera faktorer påverkar motivationen till webbstudier samt att en enskild studerandes motivation vanligen påverkas av flera faktorer.

För en del studerande är webbstudier i sig motiverande som studieform. Möjligheten att studera oberoende av tid och plats lyfte studeranden fram även i denna undersökning. Dessutom uppskattade de möjligheten att återkomma till temat vid behov och att genomföra studierna i självvalda helheter.

Den starkaste motivationsfaktorn bland alla respondenter visade sig vara utexaminering, examen och insamlade studiepoäng. Till dessa svar räknades även utexaminering med bra betyg – om respondenten motiverades av bra betyg, var även utexaminering en motivationsfaktor i hens svar.

Tillspetsat kan man säga att inlärningsanalytikens motivationsfrämjande roll är instrumentell: för en studerande som vill avancera i och slutföra sina studier, bör inlärningsanalytiken ge aktuell information om oavslutade uppgifter, betyg och framsteg i studierna.

Den näst största motivationsfaktorn var inre motivation, det vill säga intresset för temat och viljan att lära sig. En del studeranden hade en stark inre motivation som bär igenom eld och vatten oberoende av hur studierna är organiserade. Denna grupp betonade vikten och nyttan av studierna för möjligheten att hitta sysselsättning eller för nuvarande arbetsuppgifter.

Särskilt studeranden på Haaga-Helia förknippade ofta den inre motivationen med hur meningsfulla och arbetslivsorienterade uppgifterna var samt hur högklassigt inlärningsmaterialet generellt var.

Ur inlärningsanalytikens perspektiv kan denna motivationsfaktor bäst stöttas med information om den studerandes kunskapsutveckling. Olika verktyg kring kunskapsmål som integrerats i inlärningsmiljön stöttar förmodligen den inre motivationen väl.

Feedback viktigaste motivationsfrämjande faktorn

Den absolut viktigaste motivationsfrämjande faktorn var feedback och uppföljning av kunskapsutveckling med hjälp av feedback. Vid svenskspråkiga läroanstalter på andra stadiet främjades motivationen entydigt just av lärarens verbala feedback, medan högskolestudenterna vid Haaga-Helia definierade motiverande feedback mer omfattande: det är inte bara verbalt utan också rättidigt och formativt, det vill säga att det ger studenten en tydlig bild av kunskapsutvecklingen under kursen.

Uppföljningen av framsteg är ett inlärningsanalytiskt verktyg som ingår i flera inlärningsmiljöer, men alla lärare inte använder. Att införa analytiska verktyg är ett enkelt sätt för läraren att stötta och främja motivation.

På motsvarande sätt var den viktigaste motivationssänkande faktorn vid läroanstalter på andra stadiet svårigheten att få feedback i rätt tid. Bristen på feedback lyftes i sig inte fram som en kritisk motivationssänkande faktor bland studeranden vid Haaga-Helia. Istället ansåg de brist på handledning, otydligheter i anvisningarna/materialet svårighet att få tag på läraren och problem med inbördes kommunikation sänka på motivationen.

Tydlig helhetsbild och klara anvisningar motiverar

När studeranden beskrev vilken typ av inlärningsmiljö och -material som motiverar, återkom kravet på klarhet. Viktigt ansågs att i början av ett studieavsnitt få en tydlig helhetsbild av hur studierna framskrider. Klarhet önskades även när det gäller anvisningar, uppgifter och läromedel.

I närundervisning kan läraren komplettera anvisningarna och materialet med tal, men på nätet måste anvisningarna, uppgifterna och läromedlen vara begripliga i sig.

Förutom inlärningsmiljö, tydligt material och feedback hade även lärarens entusiasm och nätpedagogiskt kunnande en positiv effekt på motivation. En negativ effekt på motivation hade en för stor arbetsmängd i förhållande till studiepoängen.

Kort sagt har inlärningsanalytik inte en stor inverkan på studerandes motivation. Men den kan stödja studerandens uppfattning om egna studiers framgång. Inlärningsanalytiken kan också bidra till att studeranden lätt hittar viktig information och material gällande egna studier. Ett analytikverktyg ersätter inte en pedagogisk och välplanerad kurs eller lärarhandledning.

I vår nästa blog återkommer vi med fungerande inlärningsanalytiska lösningar.

Undersökningen utfördes inom projektet Moppa (Motivation och självreglering på inlärningsplatta med hjälp av inlärningsanalytik) som Svenska Kulturfonden finansierar.