De kompetenser och färdigheter som krävs i arbetslivet har diskuterats livligt sedan början av 2000-talet. Begreppen kompetens och färdigheter används ofta som synonymer, men de flesta experter är eniga om att kompetenser inte är specifikt relaterade till någon aktivitet. Problemlösningsförmåga är således en kompetens medan man har färdigheter att göra marknadsföring i Instagram.

OECD definierar kompetens (competency på engelska) som kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder. Kunskap är således grunden till kompetens, men i sig räcker kunskap inte att utveckla organisationer i ett samhälle som karaktäriseras av komplexa utmaningar som klimatförändring, utveckling av artificiell intelligens och politisk instabilitet.

Gröna kompetenser

Då det kommer till en arbetstagares förmåga att befrämja hållbarhet på arbetsplatsen så behövs förutom kunskap, färdigheter, förmåga, också rätt attityder. Cabral och Dhar (2019) förklarar helheten som att gröna kompetenser handlar om människors förmåga att vara i interaktion med närmiljön på ett konstruktivt sätt. Människor med gröna kompetenser är medvetna om miljöfrågor och försöker med sin livsstil begränsa sin påverkan på miljön genom t.ex. sopsortering och val av transportmedel.

Grön kunskap omfattar allmän kunskap om fakta, begrepp och relationer om naturen och hela ekosystemet. För arbetstagare är grön kunskap av betydelse eftersom den hjälper dem att uppmärksamma miljöfrågor i det dagliga arbetet.

Grön medvetenhet är relaterat till grön kunskap och innebär medvetenhet gällande koldioxidutsläpp, energiförbrukning och risker i anknytning till miljön. Att arbetstagarna har grön medvetenhet är vitalt för att få tillstånd ett fungerande miljösystem i en organisation.

Grön attityd har att göra med människors kognitiva uppfattning om värdet av att skydda miljön. Grön attityd är en viktig utgångspunkt för intresset att engagera sig i miljöfrågor. I ett jobbsammanhang påverkar arbetstagarnas gröna attityd det gröna beteendet. Ett grönt beteende är ekovänligt, hållbart och ansvarsfullt. I ett företag har det gröna beteendet att göra med arbetstagarnas skalbara aktioner som bidrar till hållbarhet.

Gröna färdigheter är relaterade till mjuka färdigheter som problemlösning och innovationsförmåga, vilka behövs i nya och existerande gröna jobb i de flesta industrier. Komplexa utmaningar som klimatförändringen kräver färdigheter utöver de som är direkt relaterade till miljöfrågor.

Konceptet gröna färdigheter är nära till begreppet grön förmåga. Grön förmåga stöder arbetstagarna att utveckla sig själva så, att de har bättre möjligheter att påverka företags miljöfrågor i rätt riktning. Ett altruistiskt tänkesätt är centralt, och en grön förmåga innebär förståelse för hur de beslut som görs inom företaget påverkar det lokala samhället.

Arbetssökandes gröna kompetenser

VIHTA-projektet har som målsättning att stärka kompetenserna relaterade till digitalisering och den gröna övergången framför allt inom Helsingfors stads sysselsättnings- och förtagartjänster. Som en del av projektet intervjuades personalen som jobbar med stadens sysselsättningsfrågor om hur de ser på det gröna kunnandet.

Enligt de intervjuade inom sysselsättningstjänsterna påverkar den gröna övergången klart de kompetenser som krävs på dagens arbetsmarknad. Få arbetssökande ha utbildning i miljörfågor. Bristen på gröna kompetenser försvårar sysselsättningen för många vars utbildning ligger tiotals år tillbaka i tiden. Yngre arbetssökande verkar ha bättre kompetenser än äldre, eftersom gröna frågor diskuteras mycket i dagens skola.

Resultatet tyder på att det idag finns en klyfta mellan de gröna kompetenser företagen efterfrågar och de kompetenser dagens arbetssökande har. Om de med utbildning och kompetenser inom miljöfrågor snabbt får jobb, då finns det ett behov av flexibla, kortare utbildningar som möjliggör en förbättring i de arbetssökandes gröna kompetenser.

Bild: www.shutterstock.com