Motivation och självbestämmande under webbstudier

Ryan och Decis (2000) självbestämmandeteori beskriver faktorer som påverkar en individs motivation. Teorin har sin utgångspunkt i att människan ses som en aktiv och självbestämmande aktör som strävar att förverkliga sina mål. Enligt självbestämmandeteorin har människan tre grundläggande, psykologiska behov, vilka alla är nödvändiga för ens utveckling: behoven för självbestämmande, kompetens och tillhörighet.

Självbestämmande, med andra ord autonomi, innebär en individs vilja att bestämma över sina göranden och låtanden. Motivationen till att göra saker kommer då inifrån människan, utan styrning utifrån. Med kompetens avses en individs förmåga att kunna en sak, att få saker gjorda och att klara av utmaningar. Tillhörighet syftar på människans behov av att ha kontakt med andra, att bry sig om andra och att känna att någon bryr sig om en.

Elevernas självbestämmande och motivation var de grundläggande begreppen som används för att studera erfarenheter från tre olika utbildningsinstitutioner om e-lärande och elevernas observationer om användningen och behoven av inlärningsanalytik. Undersökningen var en del av MOPPA-projektet som genomfördes under läsåret 2020–2021 och involverade, förutom Haaga-Helia, elever från Axxell och Prakticum, som är svenskspråkiga yrkesinstituten. Denna text beskriver de huvudsakliga teman och resultaten som framkom ur svaren på undersökningen.

Stödande lösningar och verktyg

En lärare kan stötta sina elever med att förstärka dessa tre grundläggande behov. Läraren kan hjälpa eleverna att utveckla självreglering och självbestämmande till exempel igenom att svara på elevernas frågor och vara närvarande och anträffbar även på nätet.

Läraren kan lägga upp en struktur för studieavsnittet i webbinlärningsmiljön. Ett tydligt och färdigt strukturerat material är en av de viktigaste faktorer som stödjer utvecklingen av självreglering i webbstudier.

Utöver en tydlig struktur borde eleverna få makten att bestämma över sitt eget avancemang. Utvecklingen av autonomi kan till en viss gräns stödjas med flexibilitet i tidtabeller och med möjligheten att få utföra uppgifterna i egen takt och i den ordning som passar en.

Valet av verktyg stödjer även den individuella inlärningen. Som exempel kan nämnas verktyget ”planeringar” på ItsLearning, som bidrar till logisk presentation av information och ökad tillgång till relevant information. Inlärningsstigarna bör byggas så, att det är tekniskt smidigt att förflytta sig mellan dem och att eleven fritt kan välja i vilken takt och ordning hen vill framskrida. Allt detta stödjer elevens upplevelser av självständighet.

Analytik som stöd för motivationen

Effekten av lärarens stöd är störst då yttre motivation skall kanaliseras till inlärning. I vår undersökning motiverades många studerande av viljan att utexamineras och att få behörighet inom en viss bransch.

Till lärarens uppgifter hör att hjälpa sina elever att förstå vilken typ av kompetens som behövs för att få behörighet och vad de måste göra för att uppnå krävd kunskap. Detta kan effektiviseras genom att ta i bruk olika verktyg för målsättning eller enkäter och självbedömningar.

Även olika inlärningsanalytiska rapporter, med data gällande elevens medverkan under studieavsnittet, kan motivera en del elever. Rapporterna visar eleven vad hen gjort och hur hen avancerat i förhållande till målet. Analytiken kan hjälpa mindre självstyrda elever att komma i gång och vidare med studierna.

Redan i början av ett studieavsnitt kan man erbjuda snabba aktiviteter och material som eleverna utför, ser på eller läser i syftet att få känslan av att ha kommit igång. Mindre självstyrda elever kan lättare hitta motivationen till att jobba vidare.

Hjälp av automatik vid handledande feedback

För att inlärningsdata skall vara meningsfullt för eleven, bör det vara förutsägande och vägledande i stället för att bara fastställa det som redan gjorts. Begåvning, som en motivationsfaktor kan stödjas med kontinuerlig och rättidig feedback som också kan vara automatiserad. Känslan av begåvning och kunnande förstärks av varje bekräftande meddelande. I tester kan man till exempel lätt berätta för eleven om hen lyckats i sina svar eller inte. Det vore det bra att vid sidan om lärarens personliga feedback införa så många verktyg med automatisk feedback som möjligt.

I vår undersökning var det bara en grupp som lyfte fram behovet av gemenskap som en del av webblärande. Interaktion med läraren i form av feedback och överhuvudtaget kontakt med läraren upplevdes dock som viktigt. Då inlärningsprocessen strukturerats med hjälp av verktyg för inlärningsanalytik, kan rättidig information om elevens eventuella handledningsbehov, stöda elevens framsteg. Processen kan också innehålla funktioner för digitala fotavtryck eller känslomätare som hjälper läraren att erbjuda rättidig handledning och interaktion.

Undersökningen utfördes inom projektet Moppa (Motivation och självreglering på inlärningsplatta med hjälp av inlärningsanalytik). Svenska Kulturfonden finansierar projektet.

Referenser:
Ryan, R. & Deci, E. L. (2017). Self-Determination Theory. Basic Psychological Needs in Motivation, Development and Wellness. New York: The Guildford Press.